ibland.. bara saknar jag honom så mycket att det gör ont, känns som att kroppen håller på att sprängas inifrån och jag vet verkligen inte vad  jag ska göra. idag är en sån dag. så länge jag inte har kontakt med honom så slår jag bort tankarna, men så fort vi träffats även om det bara handlar om någon minut så sätter han fast sig i mina tankar igen.

kommer jag verkligen helt seriöst aldrig kunna släppa honom? kommer jag alltid jämföra alla killar med honom? kommer jag alltid tänka, jag kan umgås med den här killen fram tills att jag får tillbaka mr right?

hur snällt är det mot killen egentligen att starta upp något nytt och sedan går jag egentligen bara och väntar på att mr right ska ta tillbaka mig.. hur patetiskt är inte det.. väldigt! och för att inte nämna egoistiskt! jag kommer aldrig få tillbaka honom.

jag resonerar så fel, lägger all min ilska på henne, hans "music sounds better with you tjej". hon som inte gjort något annat fel än att falla för samma kille som mig, hon som jag egentligen inte har en anledning i världen att tycka illa om.. men endå gör jag det.. i smyg. jag tror det handlar om avundsjuka, på några månader tog hon allt jag hållt kärt, min mr right min umgängeskrets, mina framtidsdrömmar.. och skulle jag vart i hennes ställe hade jag gjort precis likadant! och hon hade antagligen känt lika mycket avundsjuka och svartsjuka mot mig isf.

endå kan jag inte låta bli att lägga upp bilder på honom och mig på bdb, lägga upp bilder från fester då det alltid var det "gamla gänget" som umgicks och festade ihop.. men nu pga av att han är med henne har vi totalt glidit isär, vi som festade varje helg tillsammans förut! och varför gör jag då det? för att göra henne avundsjuk såklart, för att få henne att tänka att han haft ett förflutet med mig, att jag funnits i hans liv och varit speciell.. men vad lönar det egentligen till? det enda jag får ut av det är irritation från hennes sida.. VARFÖR KAN JAG INTE BARA GÅ VIDARE?